tänk om jag kunde rasera alla de tunga mörka monument som reser sig ur veckodagarnas utslitna mylla tänk att riva ner alla kubikmeter av betong, där ingenting växer, som ingenting värmer tänk att få se resterna av dem skyfflas bort, där marken under sakta och varsamt blottas tänk att få sätta fötterna på jungfrulig daggbestänkt mark, tänk att stå där i friheten, få planera och bygga upp mina egna hus, lägga mina egna gator material, färger, strukturer som jag väljer själv tänk att slippa den tunga gamla staden tänk att rasera alla väggar som stänger in mig, kväver mig, kramar ur mig varje dag varje vecka varje timme
tänk om jag kunde rasera alla mörka moln
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar