Äntligen dubbelsäng!

I söndags kunde Daniel och jag äntligen hämta dubbelsängen! Eller egentligen är den inte helt en dubbelsäng (160cm), utan en queen size, har jag fått höra. Men det räcker. Nu kan jag, kille och hund sova i den utan att behöva anpassa sig efter någon annans liggställning som i den gamla 90-an, som jag för övrigt ärvde av min bror en gång i tiden. Och vem stod för kalaset... om inte Daniello! Det är meningen att jag ska köpa sängen, men för tillfället fick han öppna sin plånbok (återigen) så att vi kunde få lite nattsömn.

I söndags var vi även och hälsade på hos min far. Jag blev positivt överraskad att han pratade så mycket, hade föreställt mig att han skulle hålla sig lågmäld då han var tvungen att prata på svenska. Men det gick långt över förväntan. Men å andra sidan är det kanske så att Daniel utstrålar lugn och stabilitet och det är lätt för människor att öppna sig för honom. Morsan har ju redan kapitulerat =) Nu har Daniel blivit introducerad för de flesta vänner och familjemedlemmar, utom bror. Som jag dock inte själv heller har sett på flera år. Jag själv har dock inte träffat någon av Daniels vänner, men ser fram emot att göra det. Hans föräldrar och ena brodern har jag ju träffat sedan tidigare. I veckan fick jag även äran att stövla in i Daniels gamla pojkrum och se gamla gulliga foton på honom när han var liten. Så sött *ler*.

I veckan har vi också begravt Louie, som fick somna in under en operation i hans mage i måndags. (En av Gunnels katter) Det är tomt efter alla de Köpingskatter som nu gått till vila (Fia, Lukas, Igor, Kajsa, Louie), känns som att en "epok" är slut. Nu finns ingen kvar av de katterna hos oss i Västerås.

Den operation som var inbokad för lilla Tessan blev avbokad sedan jag pratat med en dam från Örebro som är expert på förvildade katter. En abort och kastrering i Tessans tillstånd skulle kunna bli farlig och hon skulle kunna dö under operationen. Hon får därför föda sina ungar här hos mig och sedan när tiden är mogen flyttar hon med ungar till Örebro. Känns trots allt spännande att få vara med om en kattfödsel, även om jag vet att det redan finns så många kattungar i världen som inte får bra liv. Det kan vara så också att ungarna för med sig att Tessan blir lugnare och mer tillgiven mot människor. Hon fräser åt mig om jag kommer för nära och gör stora rörelser och ligger ofta gömd i ett dolt hörn i garderoben. Hoppas hon kan komma att känna mer tillit för människor så småningom.

Till er som väntar på en bild på sängen, får vänta lite till, det kommer... =)

Har numera blivit medlem i facebook, efter lång tids motstånd. Har även fått förnyad kontakt med vännen från Holland-tiden, Elisabeth från Färöarna, som blivit mamma. Hur kul som helst! (Dock inte genom facebook). Även brodern har kontaktats och jag har blivit godkänd som vän - trevligt! Har sett bilder på min brorsdotter som nu snart fyller sex år, en blond söt flicka. Får väl se när man får träffa dem. Han ser väldigt vuxen ut på bild, min bror, en riktig karl. Men så går ju livet, får ibland påminna mig om att jag själv redan är 36. Känner mig inte så stor, även om jag känner att jag levt länge och varit med om en del. Men på många andra plan är jag nybörjare, t ex i förhållanden och i karriären.

Imorgon ska jag laga till något gott till min käresta, det är han verkligen värd. Har ännu inte bestämt mig för vad det blir. Det ska bli tända ljus och allt och kanske ett biobesök efteråt...