Idag var det en kort dag på jobbet. Tre timmar. Det var en kund som bor i lägenhet i centrala Västerås. Jag har inte haft dem så länge, en ung familj med en liten son som hasar sig fram över golven sittandes. Också ett sätt att ta sig fram när man ännu inte kan gå. Så roligt att se. Och de är från Göteborg. Träffade på pappan i familjen idag, och det var så roligt att höra den göteborgska dialekten. Den gör mig så glad. Och jag tänkte återigen att jag borde flytta dit någon gång, bara för att människorna och deras dialekt är så underbara och uppiggande. Vet inte vad Daniel skulle säga om detta...
Solen sken idag och snön gnistrade överallt. För varje gång det snöat växer snövallarna några decimeter. Och cykelvägarna och trottoarerna täcks av en flera centimeter tjock hård snömassa. Efter jobbet åkte jag buss tillbaka hem. Hade egentligen tänkt att äta lunch någonstans på stan, hade matlåda med mig, och sedan sitta på biblioteket en stund innan jag skulle träna. Men det blev inget tillfälle att äta matlådan och jag hade inga pengar att köpa något för, så det blev att åka hem istället och värma maten här. Jag åt resterna från i fredags, en pastagratäng med fetaost och paprika. Supergod.
Eftermiddagen fördrev jag med att kolla på ett avsnitt av Lyxfällan och slumra ett tag. Märkliga drömmar återigen. Har haft en period då jag har starka, knepiga drömmar. Häromnatten drömde jag att jag flög över ett landskap med stora, resliga, vackra byggnader överallt. Och jag drömde om mamma. Jag hade köpt hummus och hon snodde den från mitt kylskåp och använde den till att göra tårta med. En tårta gjord av tunnbröd och hummus. Men jag blev oerhört förbannad på morsan för att hon tagit min hummus utan att fråga mig, så förbannad har jag aldrig blivit i en dröm, och förmodligen inte i verkligheten. Men jag tror att de känslor man upplever i drömmen härrör från verkliga känslor, som inte alltid är medvetna eller erkända. Men jag blev tagen av kraften i mitt raseri. Men morsan brydde sig inte om att jag skällde ut henne, grälade på henne, såsom det alltid är när jag drömmer om henne, vilket gjorde mig än mer arg. Mitt raseri och morsans likgiltighet slutade i att jag kastade hummustårtan i hennes ansikte. Medan hummustårtan kanske ter sig komisk, är känslan jag upplevde inte det. Min besvikelse och ilska gentemot mamma har mångåriga rötter.
Idag fick jag ett brev från postorderföretaget bonprix som jag köpte kläder från i december. Brevet var en påminnelse om att betala för januari månad, som de påstod att jag inte hade gjort. Samtidigt vet jag att jag gjort det, och kan bevisa det med hjälp av kontoutdrag. Den 27 januari betalade jag 225 kr. Jag ringde upp dem, men de påstod sig inte ha fått någon betalning i januari, den senaste bokföringen var från 30/12. Nu har jag tio dagar på mig att betala 300 kr som inkluderar påminnelseavgift och ränta! Jag är så förbannad! Jag har nu skickat in kontoutdraget till dem och hoppas att det löser sig. Jag hade denna månad tänkt slutbetala min skuld till dem, men jag har ingen lust att betala dubbelt. Det blir inga fler kläder från bonprix i alla fall, och inga fler kläder på avbetalning överhuvudtaget.
Framåt sex-tiden drog jag iväg till gymmet och tränade en timme. Så skönt att få upp flåset och bli svettig och andfådd. Från den första veckans pass då jag var lite överambitiös, tar jag det nu lite lugnare med motionspassen och går inte igenom varenda maskin för att träna armar och axlar som jag gjorde förut. Försöker vara snällare mot mig själv. Kroppen känns alltid lättare efter ett gympass och jag hoppas jag kommer gå ner några kg. Magen känns ibland så otroligt utbuktande och målet är att komma ner under 70 kg-strecket. Då får jag i alla fall på mig byxorna ordentligt.
Hemkommen efter promenaden från gymmet stekte jag ett ägg och riven potatis. Gott och enkelt! Hann bli riktigt hungrig innan maten var klar. Apropå mitt förra inlägg, glömde jag faktiskt idag att checka av spisen innan jag gick till gymmet. Eftersom jag tagit för vana att slå av strömmen till spisen när jag inte använder den, glömde jag helt bort att jag använt en spisplatta tidigare under dagen. Kom på detta först när jag kom hem. Men ingenting hade tagit eld och spisen var inte på. Tänk om man kunde ha det så jämt. Så befriande enkelt.
Kollade på Aktuellt och Korrespondenterna. Ska försöka hänga med bättre i nyhetsflödet nu än vad jag gjort de senaste månaderna, då jag knappt satt på tv-apparaten och i stort sett stängt av vad som händer i resten av världen. Kanske bidrar träningen till att jag känner mig mer alert nu. Samtidigt har jag en tendens att kunna fly från verkligheten och bara sitta och glo på massa program på playtv. På Korrespondenterna handlade det om hur bristen på moderna sanitära lösningar världen över bidrar till dödliga sjukdomar. 6000 barn dör varje dag av diarré. I Indien jobbar de kastlösa med att gå runt till andra människors hus och tömma deras latriner. Vilket jävla jobb!! Och inte får de betalt heller. De som jobbar med detta blir sjuka, men de har inget annat val. En kvinna hade jobbat med skittömning i 15-20 år. Dessa människor befinner sig verkligen på samhällets botten och ingen vill beblanda sig med dem. Synen av det de höll på med gav mig kväljningar.
Annars är det ju mycket diskussioner nu om subventionering av hushållsnära tjänster eller inte. Miljöpartiet har ändrat inställning och verkar vilja behålla skattelättnaderna eftersom de genererar jobb. Men trots att jag själv jobbar inom branschen befinner jag mig ideologiskt närmare vänstern som vill avskaffa dem. Faktum är ju att de flesta som utnyttjar tjänsterna skulle ha råd att betala för dem i sin helhet, utan subventioner. Pengarna skulle kunna användas till att göra det bättre för grupper som inte har det lika bra. Städhjälpens försvarare brukar säga att det hjälper familjer att få ihop sin vardag. Men att behöva tillgripa städhjälp för att få ihop vardagen borde ju indikera att det är något fel med den vardagen! Är det så jävla viktigt att jobba så jävla mycket och tjäna så jävla mycket pengar så att man har råd att köpa all förbannade utrustning som man tror att man blir lycklig av? Måste man ha en stor fet villa och en stor fet bil? En stor fet tv-apparat och stora feta Thailandsresor? Och indikerar inte det att det något fel med en 8-timmars arbetsdag? Det är väldigt fel om man måste tjäna mammon så till den milda grad att man inte orkar städa upp sin egen skit utan överlåter det till andra. Det borde införas en norm om sjutimmars arbetsdag så folk fick mer tid över till att sköta sitt familjeliv. Det blir mindre pengar, men i gengäld slipper folk betala för städhjälp. Och vi som egentligen inte alls vill städa åt andra, kunde ägna oss åt viktigare saker.
Imorgon väntar sju timmars städning så det är väl dags att krypa ner under täcket. Den moderna pigan måste vila.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar